Ämnesrör i PTFE MG 1000 mm natur

Ämnesrör i PTFE MG är tjockväggiga rör av ofylld, sintrad polytetrafluoreten, avsedda som svarvämnen för ihåliga detaljer. Poängen är enkel: ska du tillverka ringar, hylsor eller säten med genomgående hål börjar du med ett ämne som redan har hålet, i stället för att svarva bort stora volymer material ur en solid stång. Det sparar maskintid, verktygsslitage och material; ju större håldiameter, desto större blir vinsten.

Måtten anges som ytterdiameter/innerdiameter gånger längd, allt i millimeter. I längden 1000 mm lagerför vi 17 kombinationer av ytter- och innerdiameter, från 25/6 upp till 95/75 mm. Behöver du en kombination som saknas här finns systerprodukten i 2000 mm med ett betydligt bredare register.

Materialet är samma ofyllda PTFE som i våra plattor och rundstänger. Kontinuerlig drifttemperatur från minus 200 °C till 260 °C, densitet kring 2,15 g/cm³ och brandklass V-0 enligt UL 94. Den kemiska beständigheten täcker i praktiken hela skalan från koncentrerade syror till starka baser och lösningsmedel; det är därför ventil- och pumptillverkare räknar PTFE som standardmaterial för tätningar. Friktionen mot stål ligger runt 0,05 till 0,10, helt utan smörjning, och materialet tar inte upp fukt, så måtten står sig oavsett årstid och luftfuktighet.

Ur ämnesrören svarvas ventilsäten, packboxringar, stödringar, glidbussningar i omrörare och doserpumpar, isolerhylsor i elutrustning och foderhylsor där medierör passerar aggressiv miljö. Kemisk processindustri, pappersbruk och energisektorn är typiska hemvister; överallt där mediet är hett, aggressivt eller båda delarna. Naturgraden är opigmenterad och återkommer ofta i livsmedels- och läkemedelsutrustning, och vilka godkännanden som gäller för din tillämpning läser du i materialets TDS.

Kort sagt: har detaljen ett hål, börja med ett rör.

Välj ämne där färdigdetaljens mått ryms med bearbetningsmån på både ytter- och innerdiameter; rörets ytor är råa och ska rensvarvas till färdigt mått. Tänk också på godset som blir kvar, för en ring med mycket tunn vägg är svår att spänna utan att den deformeras. En vanlig tumregel är att hellre gå upp ett steg i ytterdiameter än att snåla med bearbetningsmånen; det du förlorar i materialkostnad vinner du tillbaka i färre kasserade detaljer och lugnare uppspänning.

Konstruktionsråden är desamma som för allt PTFE. Materialet kryper under konstant last, så ringar som ska hålla förspänning över tid behöver fjädrande element bakom sig eller en fylld grad. Värmeutvidgningen är stor jämfört med stål; en tätning som arbetar från kallstart till processtemperatur behöver spel beräknat över hela intervallet, inte bara vid rumstemperatur.

Vid svarvningen gäller samma recept som för PTFE i övrigt: skarpa verktyg, hög skärhastighet och låg matning. Rör med tunt gods deformeras lätt av spänntrycket i chucken; spänn med måtta, använd mjuka backar eller en dorn i hålet, så håller detaljen rundheten. Materialet bildar sega spånor som gärna lindar sig, så bryt spånen med jämna mellanrum. Vid snäva toleranser lönar det sig att grovbearbeta, låta ämnet vila och ta finskäret sist; då hamnar både rundhet och diameter där du vill ha dem.

Vill du ha ämnena färdigkapade i detaljlängder ordnar vi det; lägg till CTS i kundvagnen och ange längd per ämne.

Hittar du inte rätt kombination av ytter- och innerdiameter? Hör av dig, så tittar vi på alternativen.