Polymera legeringar, eller blandningar, är en ganska ung kategori av polymerbaserade material. De består av två eller fler termoplaster, ofta med ett mindre tillskott av en elast eller en termoelast.
Ordet ”legering” leder tanken till metallurgin, inom vilken det innebär ett ämne som ”innehåller flera element i vilket alla faser har metalliska egenskaper”. Men när ”legering” används i kombination med ”polymer” är innebörden i stället en ”blandning av två eller fler separat förekommande polymerer”. För att inte missförstånd skall uppstå bör man i polymerfall därför alltid säga ”polymer legering” och inte bara ”legering”.
Bakom utvecklingen av de polymera legeringarna ligger i första hand önskemålet att kombinera egenskaper hos olika plaster. En annan drivkraft är att man vill uppnå en viss egenskap, t ex värmetålighet, till ett lägre pris.
Genom att utnyttja polymera legeringar kan man ofta utveckla polymera material med skräddarsydda egenskaper på mycket kortare tid och till betydligt lägre kostnad, än om man utvecklat ett nytt material från grunden.
Exempel på produkter av polymera legeringar är förpackningsmaterial, stötfångare till bilar och andra kvalificerade detaljer.
Det finns en speciell klass av polymera legeringar som heter ”Interpenetrating Networks, IPN” (ett slags sammanflätade nätverk).
