När man har att göra med plaster måste man ha klart för sig att det gäller material som uppvisar egenskaper som ligger mellan de rent elastiska och de rent plastiska. Elasticitet innebär att ett stycke material efter påtvingad formförändring strävar att återta sin ursprungliga form. Plasticitet innebär i stället att materialet så att säga finner sig i den påtvingade förändringen, d v s att det bibehåller sin nya form efter det att de formförändrande krafterna avlägsnats.
Man säger därför att plasterna är viskoelastiska material. Det här är något som man skall ha särskilt klart för sig när det gäller termoplaster. Kännetecknande för ett viskoelastiskt material är att
det formförändras till en viss andel när det utsätts för mekanisk belastning. Formförändringen kan indelas i en temporär och en permanent del. Den temporära delen av ändringen återgår när lasten avlägsnas. Den permanenta delen blir kvar. Hur stor denna är bestäms av belastningens storlek och varaktighet och av omgivningstemperaturen.
