Gruppen cellulosaplaster är s k halvsyntetiska polymerer och omfattar framför allt plasterna cellulosaacetat, CA, cellulosaacetatbutyrat, CAB, och cellulosaacetatpropionat, CAP. De här materialen
framställs av naturprodukter, såsom cellulosa och bomull, och de är därför särskilt intressanta med tanke på önskemålen att minska uttagen av kol och olja.
Cellulosaplasterna kännetecknas av att de har goda mekaniska egenskaper, att de är transparenta och av att de kan färgas i nästan alla färger. De har emellertid en del besvärande nackdelar, som att de sväller eller upplöses när de utsätts för t ex alkoholer och klorerade kolväten. Vidare angrips de av starka baser och syror. De används för bl a kåpor till maskiner, verktygsskaft, glasögonbågar, fotografisk film, textilfibrer, lampglober och rör.
Som ett kuriosum kan nämnas att den moderna fasen av plastutvecklingen började med ett cellulosamaterial, nämligen cellulosanitrat, CN. Detta lanserades under 1800-talets senare del under namnet Celluloid (nu inte längre varunamn), och användes till bl a biljardbollar och fotografisk film. Senare utnyttjades materialet även till bordtennisbollar, kammar och glasögonbågar. CN är dock mycket lättantänt och saknar därför i dag teknisk betydelse.
